Europakonventionen Art 6

André Hanes hade således påstått att klagomål på domskäls utformning inte var möjlig. Det är en sanning med modifikation. Europakonventionen är upphöjd till svensk lag den 1 jan 1995. Art 6 säger att var och en är berättigad till en rättvis och offentlig förhandling av en opartisk domstol. I Europakonventionens praxis har gjorts bedömningar att även viss inskränkning av den rättigheten innebär ett brott mot konventionen. En av dessa inskränkningar utgör ofullständiga domskäl. Det finns alltså krav på domskäl. Domskälen måste vara så klara att att parterna ser att domstolen verkligen tagit ställning till deras sak. D.v.s. att domstolen genomfört en rättvis förhandling. Detsamma gäller om domskälen är så luddiga att part inte vet hur han ska överklaga målet. Part måste ju se vilka delar av domen som är den väsentliga angreppspunkten för överklagandet. Om han inte kan överklaga målet på rätt sätt blir hans rättigheter till en rättvis förhandling kringskurna. Man kan alltså enl min mening överklaga ett mål och med hänvisning till konventionen begära återförvisning till tidigare rätt som har att klargöra domskälen. (Hans Danelius: Mänskliga rättigheter i Europeisk praxis, 2 uppl, s 224 f.) 

I den vevan kom ett svar in på mina tidigare frågor från Choulette advokatbyrå. Adv Anders Arthur svarade där för byrån att den skulle kunna göra en utredning. Det skulle ta 4-5 timmar á 2.200kr per timme. De ville ha allt i förskott. Jag svarade då att jag accepterade 5000:- i förskott och  endast om byrån kunde komma med ett begripligt svar skulle jag komplettera upp till 10000:-. Anders Arthur svarade inte på mailet.

I en sammanställning kunde jag den 20 sep 2011 konstatera att jag totalt kontaktat totalt 47 advokater/jurister.  Av dessa hade 17 st inte svarat alls, 8 st saknade kunskap inom området, 18 st hade inte tid att svara, 2 st förstod inte varför tingsrätten avvisat beslutet och 2 st kunde tänka sig att gå igenom saken utan att de egentligen kunde ge någon garanti för att de kunde svara.

Med dessa dåliga resultat i ryggen bestämde jag mig för att omarbeta frågorna. Jag sammanställde 7 frågor, som alla följde en logisk tankekedja. Jag försökte formulera dem så enkelt som möjligt. 

T.ex. så började jag med att säga att de rättsfall som min advokat och jag kände till sade att man hade rätt att i domstol kunna få prövning av huruvida ett förlikningsavtal kunde vara ogiltigt (enl kända regler i avtalslagen). Jag frågade om detta var rätt uppfattat.

Sedan säger lagen att man i domstolen måste ange vilken nytta man har av prövningen. Jag frågade om nyttan kunde vara att man kunde återuppta huvudmålet (det mål som man förlikats i) och där hade möjlighet att få prövat sina yrkanden som var högre än förlikningsavtalet gav. o.s.v. 

Dessa frågor skickade jag ut den 30 sep till minst 15 advokater varav 11 advokater på Grünberger Advokatbyrå AB och allmänt Amber advokater i Halmstad.

Fråga till Juridikfokus.se

Jag funderade en del på varför advokater och juridiskt skolade var så ovilliga att ens påbörja en diskussion om mitt rättsfall. Kunde det bero på att jag på ett ganska litet utrymme återgett händelseförloppet och dessutom spekulerat runt vad domstolens skäl skulle leda till i en allmän rättstillämpning. Jag hade en föreställning av att domstolen misstagit sig och hade i frågebrevet spekulerat litet över att följden av domskälen måste bli att parten som var mottagare av pengar kom i en sämre ställning än den som skulle utge pengar i ett förlikningsavtal. Dessutom berättade jag att flera advokater och en professor inte kunnat  förklara domslutet. På det sättet kan det bli för mycket och för komplicerat så att advokaten backar ur på en gång. 
Eller så kan det vara som jag läst av någon på nätet, att många advokater är lata. Att ta sig an en utredning som till stor del kräver ett ianspråktagande av halvt glömda kunskaper från universitetstiden är inte så ekonomiskt givande eftersom det är kunskaper som advokaten förväntas redan ha och därför inte kan ta betalt för att åter läsa in.

Således, för att få någon att säga något i frågan, skulle man kunna ställa bara några frågor inom en del av det som hänt, och sedan, beroende på vad advokaten/juristen svarar, ställa några frågor till. 
På internet finns ett antal frågesajter som antingen är gratis eller där jurist eller advokat tar 300-500 kr för ett svar. Genom att googla Juridisk rådgivning fick jag kontakt med en jurist André R Hanes på Juridikfokus.se. Han tog 295 kr för ett snabbsvar.

Jag öppnade med en allmän fråga om vilken skyldighet domstol har att motivera domslut. Den tjugonde sep svarade han att Rättegångsbalken föreskriver att det alltid måste finnas domskäl men inte hur noga de måste vara utformade. Det intressanta var att han uppgav att den som var missnöjd med domskälen inte hade någon möjlighet att klaga. Men den uppgiften är enligt min mening felaktig. Se vidare nästa blogg.