Solna tingsrätt tillåter bara ena parten i ett förlikningsavtal att klaga

I mitt blogginlägg fredagen 25 sep 2009 har jag beskrivit ett domstolsbeslut avseende ogiltigt förlikningsavtal. Återkommer nu till detta efter att jag och min advokat väckte ny talan.

Solna tingsrätt beslöt då 2 feb 2011 (Mål T3800-10) att endast ena parten får väcka talan om målet gäller ogiltighet i förlikningsavtal. Och skulle avtalet vara ogiltigt så vinner alltid den part som enligt avtalet skulle betala till den andra oavsett vem som var orsak till ogiltigheten.

Rättsfallen NJA 1975 sid 507 och Rättsfall från hovrätterna RH 1995:110 och RH 1998:3 säger följande:

Ett förlikningsavtal som är träffat i en rättstvist kan sedermera befinnas ogiltigt. Då ska tvisten (huvudmålet) återupptas. Prövning av ogiltigheten ska ske av allmän domstol. Är avtalet ogiltigt kan huvudmålet resas på ansökan till HD eller återupptas genom ny stämningsansökan.

Tvärtemot dessa rättsfall och utan motivering har Solna tingsrätt ansett att huvudmålet inte kan återupptas. Den säger att om avtalet förklarades ogiltigt skulle Richard Allard bara förlora de 60000:- han skulle få enligt avtalet. Därför vinner han inget på att ogiltigheten prövas. Resonemanget är mystiskt eller ologiskt pga följande:

1. Tingsrätten stämde motparten i båda fallen. Motparten kunde då bara genom att medge yrkandet återfå 60000:-. Den part som orsakar ogiltighet kan således genom medgivande vinna på att förlikningsavtal förklaras ogiltigt.

2. Eller, om motparten stämt Richard Allard skulle den parten kunna visa förfång eftersom han skulle vinna 60000:- om avtalet befanns ogiltigt även om han själv orsakat ogiltigheten.

Den som har att utge förlikningsbelopp kan således få ogiltighet prövad men inte den som mottar. Och den som ska utge förlikningsbelopp vinner alltid även om han själv orsakat ogiltigheten.

T.ex en person kan med beräkning ljuga vid en förlikning så att han sedan kan begära ogiltighet och på det sättet återfå t.o.m. han skulle betala i avtalet.

Detta är för mig obegripligt. Kan någon av läsarna till denna blogg ge en förklaring till detta?

Detta har hänt (se även blogg fre 25 sep 2009):

Richard Allard väckte talan enl rättsfallen ovan i Solna tingsrätt 2007 (Mål 3865-07) angående ogiltigt förlikningsavtal. Solna tingsrätt avvisade målet utan motivering. Domaren Annelise Detthoff ville inte svara på frågor. Hovrätten avvisade också målet då den ansåg att huvudmålet inte kunde tas upp. Domaren Peder Munck ville inte heller svara på frågor. Richard Allard kontaktade en professor i Uppsala, Torbjörn Andersson, som ansåg att domstolarna gjort fel. Högsta Domstolen sade att Richard Allard hade rätt att väcka talan på nytt. Richard Allard gick till Justitiekanslern och begärde ersättning för sina rättegångskostnader. Bl.a. pga domstolarna inte motiverat sina beslut så hans ombud inte visste hur målet skulle överklagas. Justitiekanslern avslog Richard Allards begäran, också utan motivering.

Richard Allard stämde på nytt och krävde av Solna tingsrätt att den skulle motivera sitt beslut (Mål T3800-10). Domstolen avvisade då med i inledningen redovisade skäl.

Europakonventionens Art 6 säger att domstol pröva tvist. Vidare säger praxis att domstol måste motivera sina beslut så att parten vet hur målet ska överklagas, annars sätts rätten att föra talan ifråga. Solna tingsrätt och hovrätten har enlig min mening brutit mot båda dessa regler.

Per-Olov Ekelöf har skrivit en serie böcker i processrätt. Han skriver att en väl motiverad dom är ett uttryck för demokrati. Det gör att man kan kontrollera hur domstolen resonerat., vilket stärker förtroendet för rättsskipningen. Domare kan vidare själv kontrollera riktigheten i sina tankegångar. Ett slut som kan verka självklart vid första påseendet kanske upptäcks ha en bristade tankekedja bakom om domaren skriver ner sina tankegångar.

Jag tänker att det ser illa ut om andra avgöranden hanteras som i mitt mål. Kan man lita på domstolarna idag?

Fortsättning följer.

Richard Allard

Adv Per Lindquist tog arvode för en onödig rättsutredning.

I mål T3600-10 i Solna tingsrätt gjorde Per Lindquist en utredning i okt 2010 där han försökte visa att målet tidigare hade prövats i hovrätten och därför skulle avvisas. (Rättegångsbalken 17 kap 11§ säger att man inte får pröva samma sak två gånger). Per Lindquist visste att Richard Allard (jag) endast försökt få en en prövning i hovrätten men målet hade avslagits. (När en domstol avslår eller avvisar ett mål sker ingen prövning av saken, dvs tvisten som sådan. Domstolen avslår eller avvisar bara pga rättliga eller formella skäl)

Per Lindquist visste också att högsta domstolen i dec 2009 givit Richard Allard rätt att väcka en ny talan i saken. Ändå tog han betalt för både kunskapsinhämtning och utredning i sin faktura.

Enligt advokatsamfundet får en advokat inte ta betalt för kunskapsinhämtning. En advokat ska ha sin juridiska kunskap färdig. Det är den som ger skäl till högt timarvode. Om en advokat har glömt saker från universitetet får han således inte ta betalt för att han repeterar.

Min advokat Christina Bergenstein godkände bara halva fakturabeloppet vilket domstolen gick på.

De ovan och nedan presenterade händelserna betr adv Per Lindquist pekar på en person som inte synes vara särskilt nogräknad vare sig sanning, eller vad han fakturerar. Jag framför detta så att var och en kan bilda sig en uppfattning om honom.

Richard Allard

Advokat Per Lindquist lämnade medvetet osanna uppgifter under muntlig förberedelse.

Vid en muntlig förberedelse i Solna tingsrätt den 12 jan 2011 (mål T3800-10) lämnade och vidhöll Advokat Per Lindquist (se nedan) en uppgift att hans klient i ett anknytande mål (Fd Södra Roslags tingsrätt T 1955-03) endast yrkat på vissa mindre kostnader. I själva verket hade hans klient genom honom också yrkat på 139000:- i det målet. (aktbil 35).

Enligt Advokatsamfundets regler om God Advokatsed §6.3.1 får advokat inte medvetet lämna osanna uppgifter till domstol.

Efter konfrontation per telefon vägrade han att kommentera det inträffade. Det är svårt att förstå Per Lindquists handlande. Beror detta på oförstånd? Han borde ju förstå att de här uppgifterna är lätta att kontrollera.

Richard Allard