lördag 8 januari 2011

Jurist Per Lindquist (senare advokat) förde rättegång utan något syfte.

Enligt rättegångsbalken får man inte föra en rättegång om inte den fyller något syfte. I advokatsamfundets regler sägs att advokat inte ska åta sig ett mål som är utsiktslöst.

Inga Allard hade en byggnad på s.k. ”ofri grund”. Hon stämdes av markägaren då hon inte följt reglerna för marken då huset byggdes. Huset måste rivas. Inga Allard menade då att hon erhållit huset i arv från ett dödsbo och begärde att dödsboet skulle ersätta henne hennes förlust. Hon ansökte om stämning av dödsboet i Södra Roslags tingsrätt. Domstolen begärde då att hon måste visa att hon inte kände till att huset skulle rivas när hon erhöll huset i arv, annars kunde domstolen inte ta upp målet. Det kunde hon ju inte då skiftet skedde efter att hon blivit stämd och följaktligen kände till rivningshotet.

Juristen Per Lindquist brydde sig inte om detta utan ansökte nu bara om att domstolen skulle fastställa att huset tillhörde dödsboet och skickade in skifteshandlingen där dödsboet skiftar huset till Inga Allard. Syftet med fastställelsen är obegriplig eftersom någon ersättning för det fall huset revs ändå inte skulle kunnat erhållas av dödsboet.

Domstolen svarade nu Per Lindquist att lagen inte medger att fastställelse sker i förgången tid. Arvskifteshandlingen pekade ju på att boet bara ägde huset före skiftet. Per Lindquist svarade då att fastställelsen gällde dagens situtaion. Trots det ologiska i detta tog Södra Roslags tingsrätt upp målet. (T3609-96) Inga Allard vann målet då motpartens ombud inte påpekade motägelsen i yrkandet (mer om detta betr juristen Helena Hytting). Men ur detta kom inget annat än att motparten fick betala rättegångskostnaderna.

Man kan fråga sig hur det kunde komma sig att en blivande advokat driver ett sådant här mål?

Berodde det på ren dumhet från numera advokat Per Lindquist?

Ville han visa sin förmåga att lura domstolen?

Eller handlade det bara om att han ville kunna ta ut ett bra arvode?

Det sistnämnda synes mest troligt.

Richard Allard