Nytillkomna läsare kanske undrar vilket mål jag talar om. Var vänlig läs i så fall blogginlägg 24 feb 2011, litet längre ner under Detta har hänt.
Att anlita experter på universitetets juridiska fakultet är i allmänhet ganska dyrt så första steget var att bara känna professorer och doktorander på pulsen.
Jag tog samma skrivelse som till advokaterna men lade till att jag vände mig till vederbörande då jag inte lyckats få svar från hittills kontaktade advokater. Vidare önskade jag bara svar på om personen trodde att han kunde svara på ställda frågor. Jag skickade så frågorna via mail till alla lärare i processrätt.
Emelie Kankanpää, Ida Salomonsson och doktorand Monica Seifert Palmlund svarade tämligen omgående att de inte kunde ge juridiska råd då universitetet endast bedrev undervisning och forskning. Professor Lars Heuman kunde inte direkt svara på frågorna. Simon Andersson, doktorand, ansåg att saken var för omfattande för att svara på. Professor Henrik Edelstam hade ingen möjlighet att åta sig konsultuppdrag och resten svarade inte.
Här kunde man lätt konstatera att universitetet inte var en framkomlig väg.För att få någon information om hur kunskaperna var inom området kollade jag om det fans sajter som för en mindre penning gav en viss ledning. Detta är ofta jurister som vill tjäna litet extrapengar genom att svara på frågor på nätet.
Inlägg
