Konstiga domstolar och okunnig advokat

Som jag skrev om den 4 juni är det en gåta varför domstolarna avvisade mitt mål om ogiltigt förlikningsavtal. Jag gissade att avvisningarna kunde bero på att domstolarna först ville att Högsta domstolen skulle avgöra om målet i vilket jag träffade förlikningsavtalet kunde återupptas. Grunden till ansökan var ju att jag och min advokat hade en prövning av förlikningsavtalet på gång i tingsrätten och tingsrätten måhände behövde HDs avgörande.
Jag talade med min advokat Christina Bergenstein och vi kom överens om att jag skulle gå in men en resningsansökan till HD. Vi bollade den litet fram och tillbaka via mail och jag sände den till HD 20 sep 2011.
Problemet med att föra denna talan var att varje överklagande byggde på gissningar, gissningar att domstolen saknade någon uppgift, att det var något bevis som behövdes. Jag har varit med om många mål i domstol, men aldrig att ens ombud inte kunnat förklara beslut eller dom. Jag funderade om min advokat har en skyldighet att ta reda på rättsregler så att hon förstår beslut från domstol. Om advokat inte förstår beslut, hur ska hon kunna företräda en klient vid ett överklagande av beslutet? Då har man ju ingen nytta av advokat, som kostar en massa pengar.

Under sommaren hade jag fortfarande inte fått något svar på frågorna. Mina samtal med ordförandena i Solna tingsrätt och Svea hovrätt 2010 visade att domstolarna var mycket förtegna. Ordförandena ville inte klargöra närmare varför de avvisat utan hänvisade bara till min advokat. Det verkade som om information skulle utgöra en sådan hjälp till ena parten - dvs mig - att domstolens partiskhet skulle komma att ifrågasättas.
Jag kan inte förstå den inställningen vad gäller processrätt. Processrätten handlar bara om de regler som gäller för hur man ska utforma en talan för att den ska utgöra grund för en rättegång. Om man utformar en stämningsansökan på felaktigt sätt så kan naturligtvis domstolen inte ta upp saken. Men samtidigt ska ju domstolen informera parten vilka fel eller vilka saker som saknas i talan. Då kan käranden (den person som vill väcka talan) rätta till, komplettera eller komma underfund med att det inte går att föra talan pga att en viktig uppgift saknas, det har inträtt en preskription el dyligt. Om parten inte får någon information kan han ju försöka väcka talan hur länge som helst.
Det leder till onödiga kostnader, belastning av domstolarna (skattebetalarna), det utgör en oro för motparten hela tiden mm. Domstolen ska bara vara opartisk i sakfrågan, dvs i den sak som domstolen ska pröva. Där måste domstolen var mycket neutral för att inte hjälpa ena parten att vinna målet. Inom processrätten kan man enligt min mening inte lägga dessa aspekter. Enligt min mening har Solna tingrsätt och Hovrätten brutit mot regeln att domstol ska uppge anledning till ett domslut, domskäl.

Hur som helst, i början av september 2011 beslöt jag att göra allt för att ta reda på vilka hemliga kunskaper som domstolarna hade och som de inte ville tala om. I nästa blogginlägg ska jag berätta vad som hände.

Richard Allard