Europakonventionen Art 6

André Hanes hade således påstått att klagomål på domskäls utformning inte var möjlig. Det är en sanning med modifikation. Europakonventionen är upphöjd till svensk lag den 1 jan 1995. Art 6 säger att var och en är berättigad till en rättvis och offentlig förhandling av en opartisk domstol. I Europakonventionens praxis har gjorts bedömningar att även viss inskränkning av den rättigheten innebär ett brott mot konventionen. En av dessa inskränkningar utgör ofullständiga domskäl. Det finns alltså krav på domskäl. Domskälen måste vara så klara att att parterna ser att domstolen verkligen tagit ställning till deras sak. D.v.s. att domstolen genomfört en rättvis förhandling. Detsamma gäller om domskälen är så luddiga att part inte vet hur han ska överklaga målet. Part måste ju se vilka delar av domen som är den väsentliga angreppspunkten för överklagandet. Om han inte kan överklaga målet på rätt sätt blir hans rättigheter till en rättvis förhandling kringskurna. Man kan alltså enl min mening överklaga ett mål och med hänvisning till konventionen begära återförvisning till tidigare rätt som har att klargöra domskälen. (Hans Danelius: Mänskliga rättigheter i Europeisk praxis, 2 uppl, s 224 f.) 

I den vevan kom ett svar in på mina tidigare frågor från Choulette advokatbyrå. Adv Anders Arthur svarade där för byrån att den skulle kunna göra en utredning. Det skulle ta 4-5 timmar á 2.200kr per timme. De ville ha allt i förskott. Jag svarade då att jag accepterade 5000:- i förskott och  endast om byrån kunde komma med ett begripligt svar skulle jag komplettera upp till 10000:-. Anders Arthur svarade inte på mailet.

I en sammanställning kunde jag den 20 sep 2011 konstatera att jag totalt kontaktat totalt 47 advokater/jurister.  Av dessa hade 17 st inte svarat alls, 8 st saknade kunskap inom området, 18 st hade inte tid att svara, 2 st förstod inte varför tingsrätten avvisat beslutet och 2 st kunde tänka sig att gå igenom saken utan att de egentligen kunde ge någon garanti för att de kunde svara.

Med dessa dåliga resultat i ryggen bestämde jag mig för att omarbeta frågorna. Jag sammanställde 7 frågor, som alla följde en logisk tankekedja. Jag försökte formulera dem så enkelt som möjligt. 

T.ex. så började jag med att säga att de rättsfall som min advokat och jag kände till sade att man hade rätt att i domstol kunna få prövning av huruvida ett förlikningsavtal kunde vara ogiltigt (enl kända regler i avtalslagen). Jag frågade om detta var rätt uppfattat.

Sedan säger lagen att man i domstolen måste ange vilken nytta man har av prövningen. Jag frågade om nyttan kunde vara att man kunde återuppta huvudmålet (det mål som man förlikats i) och där hade möjlighet att få prövat sina yrkanden som var högre än förlikningsavtalet gav. o.s.v. 

Dessa frågor skickade jag ut den 30 sep till minst 15 advokater varav 11 advokater på Grünberger Advokatbyrå AB och allmänt Amber advokater i Halmstad.