Sinikka Tiri Litby och Advokatsamfundet

Adv Sinikka Tiri Litby  som åtagit sig att försöka svara på  frågan varför rättena avvisat målet om det ogiltiga förlikningsavtalet hade således meddelat att hon skulle återkomma efter en veckas ledighet i början av dec 2011. Se blogg fredagen 18 maj. Hon hörde inte av sig.

På grund av det inträffade blev inte tid att fundera över hennes uppdrag, eftersom jag först och främst nu riktade mig till min advokat. Min advokat ville som berättats inte avge något svar på varför mitt mål avvisats. Tankarna förde därför till Sinikka Tiri Litby för att få något juridiskt utbildad person att kontrollera om mina uppgifter var korrekta.

Då hon inte hört av sig antog jag att hon glömt uppdraget. Det var inte bra då hon faktiskt sagt att hon skulle titta på fallet. Den 17 feb skickade jag därför ett mejl till henne där jag påminde om det uppdrag hon tagit. Jag beskrev vad som hänt, rättsfallen och frågade om hon kunde se om mitt antagande om varför rättena avvisat var korrekt. Jag avsände meddelandet kl 8.30 på morgonen. Ett kvitto visade att hon öppnat meddelandet kl 21.30 samma kväll.

Något svar kom emellertid inte. Om hon inte haft möjlighet att titta på detta kunde hon ju bara ha svarat det. Att en advokat som man anlitat och flera gånger talat med inte svarat på mejl är inte i enlighet med god advokatsed. Dessutom hade hon inte svarat tidigare och inte hållit löfte om att höra av sig. Det gjorde mig arg.  

Jag sammanställde en anmälan till Advokatsamfundet. där jag beskrev ovanstående, att advokaten sagt att hon skulle åta sig uppdrag men sedan avhållit sig från att påbörja uppdraget och inte svarat på mejl.

Hon avgav svar den 27 mars. Hon antydde att hon inte tagit uppdraget med att hon frågat mig om jag inte borde anlita en annan advokat då hon skulle vara upptagen en vecka till. (Jag hade då meddelat att jag var fortsatt intresserad). Vidare uppgav hon att hon per tel till mig sagt att hon skulle göra en längre utlandsresa i jan-feb, att målet var väldigt svårt och skulle ta två dagar och att mitt förslag till utredningsresultat var ett annat uppdrag än det ursprungliga.

Jag svarade att enligt de bifogade mejlkopiorna hade advokaten tagit uppdraget. Hon hade vidare inte nämnt något om en utlandsresa och hur som helst hade hon inte svarat på det mejl jag skickade den 17 feb. Att jag frågade om mitt utredningsresultat kunde vara svaret på avvisningarna var givetvis inget annat uppdrag.

Den 26 april svarade Sinikka Tiri Litby. Hon klagade på att jag gjort en bedömning av henne på sajten Advokat Stockholm. Vidare svarade hon att mitt påstående att utredningen kunde göras på några timmar var fel och hade tagit kopior på min blogg för att visa hur komplicerat ärendet var. Dessutom menade hon att det var omöjligt att besvara om min advokat hade gjort fel.

Detta var ju inget svar på att jag anmält henne för att inte svara på mejl. Om ärendet är komplicerat eller inte är ointressant härvidlag. En del av min blogg handlar bara om de diskussioner jag hade med min advokat när man inte förstod domskälen. Då kan saken verka komplicerad. Enligt rättsfallen var saken inte alls komplicerad. Vad som var anmärkningsvärt var att advokaten verkade orolig för att säga att min advokat gjort fel.

Jag svarade detta den 11 maj samt att det var märkligt att domstolarna inte redovisat en enda utredning i fallet vilket de borde ha gjort om saken var så komplicerad.

Jag måste här notera att det är häpnadsväckande hur både Sinikka Tiri Litby och Christina Bergenstein försöker slingra sig, och framför allt, ger oklara svar, när handlingar direkt visar att det föreligger missbedömningar från advokaternas sida. 

F.n väntar jag på svar från Sinikka Tiri Litby.

Adv Christina Bergenstein och Advokatsamfundet

Den 6 mars gick disciplinanmälan in till Advokatsamfundet. Jag påtalade där två fel som jag ansett Chrisrina Bergenstein gjort:

1.Att advokaten inte haft tillräcklig kunksp om aktuell processrätt, inte försökt inhämta kunskap om denna och att hon därför nedlagt gagnlöst arbete

2. Att advokaten inte uppmärksammat rättegångsfel som enligt mon mening begicks av f.d. Södra Roslags tingsrätt och inte ens diskuterat med mig vilken rättslig verkan detta hade för prövningen av ogiltigheten.

Jag ställde därpå ett antal frågor. T.ex
om hon ansåg att hon gett rätt skäl till domstolarna att domstolsprövning skulle ske (förfång),
vems ansvar det var att ta reda på varför målet avvisats,
Om hon märke att hon saknade kunskap, borde hon inte frånträtt målet, eller vad skulle annars advokaten göra?
Hade advokaten sökt i NJAs register efter rättsfall?
Upptäckte hon att avskrivningen av överklagandet av arvskiftet var konstig?

Adv Christina Bergenstein svarade den 27 april 2012. Hon angav att hon under första mötet i juni 2007 uppgivit för mig att det inte låg inom hennes kompetensområde att upprätta resningsansökan. Det framgår inte vad hon menar med resningsansökan här. Domvillan i arvskiftesöveklagandet var ju inte upptäckt 2007. Fråga om resning av arvskiftet om avtalet skulle ogiltigförklaras hade ännu inte inträffat.
Vidare uppgav hon att hon inte nedlagt gagnlöst arbete och inte inom ramen för sitt arbete försuttit någon frist. I svaret till samfundet frågade jag på vilket sätt hennes arbete fyllt sin funktion. Och vad avsåg fristen handlade det om att i första hand se vad som inträffat eftersom det styrde upplägget av detta mål. I övrigt uppgav advokaten att hon penetrerat relevant praxis och doktrin (juridisk litteratur) men menade juridiken är komplex och att rättsläget inte var klarlagt.

Jag avgav svar den 8 maj där jag i huvudsak frågade varför domstolarna avvisat målet enligt advokatens mening. Även om rättsläget är oklart så borde ju ombudet kunna redovisa den uppfattning om rättsläget som advokaten haft under de 4,5 åren som rättegång har pågått. Jag uppgav att jag betalt 130000 kr för att få svar på denna fråga.

För närvarande väntar jag på svar.

Adv Christina Bergenstein

Efter att jag fått reda på den möjliga orsaken till avvisningarna från domstolarna den 27 nov 2011, skickade jag ett mail till min advokat, Christina Bergenstein, den 2 dec. Där uppgav jag rättsfallen  och sade att det såg ut som ett rättegångsfel att Södra Roslags TR bara avskriva överklagandet av arvskiftet. Då jag inte fick något svar ringde jag henne runt den 6:e dec. Jag redogjorde för vad jag hittat och frågade vad hennes syn på detta var. Hon uppgav att hon inte kunde ge svar per telefon utan det skulle komma per brev. Jag väntade över julen och januari utan att något svar kom. Den 1 feb skickade jag ett mail där jag skriftligen redogjorde för hela målet och bad om en förklaring från henne. I slutet på brevet begärde jag att hon skulle återbetala de arvodeskostnader jag haft, totalt 106000 kr.(inklusive försäkringsbolagens utlägg.) Skälet var att jag efter 4,5 år av rättegångar ännu inte fått någon prövning av mitt mål.
Denna gång kom svar snabbt 2 feb där hon bestred beloppen. Hon uppgav där att p.g.a. att mina yrkanden kunde tolkas så att jag förlorat förstroendet för henne borde hon frånträda sitt uppdrag som mitt ombud.
Jag svarade genast att jag inte förlorat förtroendet för henne utan detta var ett misstag som kunde rättas till. Per telefon senare meddelade jag att alla kan göra misstag och efteråt han man blivit klokare.
Den 8 feb meddelade hon att hon frånträdde sitt uppdrag och att det inte var personligt riktat mot mig. Jag ringde henne några dagar senare och bad henne ge sin syn på det inträffade. Hon menade att eftersom det uppstått tvist, kunde hon inte yttra sig om tvisteomständigheterna. Jag framförde då att, om mina krav var ett hinder så återtog jag dessa. Jag ville i nuläget bara ha en förklaring från henne. Hon skulle anmäla saken till sitt försäkringsbolag men ansåg att saken inte var reversibel. Dvs det fanns ändå en oenighet som skulle utgöra ett hinder. Hon skulle fundera på saken. Den 13 feb ställde jag direkt en mailfråga där jag bad henne förklara varför domstolarna enligt hennes uppfattning hade avvisat målet. Svar kom inte. Den 22 feb ringde jag och frågade om svaren. Vi kom överens om att jag skulle skicka specificerade frågor som hon skulle svara på så snart som möjligt.

Jag vill här i bloggen betona att det gjorde mig ont att komma fram till att min advokat gjort sådana allvarliga fel, och att behöva påpeka dessa. Jag gillar Christina Bergenstein som person och tycker att samarbetet med henne gått  bra. Framför allt att jag uppfattat henne som en hederlig advokat. Jag hade dock en känsla av att allt inte stod rätt till när hon inte kunde förklara varför domstolarna hade avvisat målen. Skulle hon inte ha frånträtt uppdraget då?

En annan besvärlig sak med min advokat var att det tog tid att få svar på frågor jag ställt tidigare. Hon är ofta mycket upptagen i förberedelser och förhandlingar. Så jag antog att det skulle dröja innan svar kom från henne, och för mig var det viktigt att få denna sak utredd så snart som möjligt. Jag besläöt att anmäla henne till Advokatsamfundet. På så sätt skulle en deadline läggas från samfundet för ett svar. Jag meddelade henne detta den 29 feb.

Prof Torbjörn Andersson och Högsta domstolen

I mitten av december 2011 gick jag in med en kompletterande skrivelse till Högsta domstolen. Där redogjorde jag för den tänkta förklaringen till avvisningarna. Jag hade ju ännu inte fått någon kommentar av från juridiskt utbildad person huruvida uppgifterna var riktiga. Jag upprepade också att  arvsskiftet som enligt rättsfallen  NJA 1968 sid 46 och 1974 s 273 inte gick att ändra, innebar bättre villkor än avtalet.
Som skäl till att domstolen skulle anse det viktigt att pröva frågan redovisade jag att 63 advokater inte kunnat ge något svar på varför mitt mål hade avvisats. Enligt min åsikt är det väsentligt att det finns ett rättsfall som
dels pekar på att avtal träffade efter ett klander av arvskifte är att jämställa med avtal träffade i hovrätten.
Dels med hänsyn till det allmänna rättstillämpningen, att advokater och jurister tänker på att ett återkallande av mål efter överklagande och förlikning innebär rättssäkerhetsrisker om avtalets giltighet skulle ifrågasättas.
Dels är det inte processekonomiskt rekommendabelt att avskriva ett mål som har överklagats även om det överklagade målet undanröjs. Detta därför att skulle avtalet ogiltigförklaras måste tvisten tas om från första instans igen. Vid en stadfästelse fortsätter man i den instans man slutade sist. 

Rättsfallen pekade också på att prof. Torbjörn Anderssons utredning (se blogg 27 maj 2012)  var helt felaktig. Jag ringde upp honom, berättade om rättsfallen och ville höra hans bedömning. Han svarade att han inte hade några mer kommentarer. Jag begärde då att han skulle betala tillbaka de 25.000:- hans utredning kostat. Det ville han inte göra och uppgav att jag inte skulle betalt fakturan. Jag svarade att jag inte fann att hans utredning var felaktig förrän efter två år och frågade om han menade att om jag skulle väntat i två år innan jag betalade fakturan. Han svarade inget på det.
Intrycket av samtalet var att han ville komma undan och kastade ur sig litet vad som helst, hur ologiskt det än var.
Hur som helst skickade jag ett krav på 25000:- via mejl och en redogörelse av fallet till honom. Jag begärde att han skulle svara på mejlet vilket han inte gjorde.

Vad avsåg uppdraget till Sinikka Tiri Litby ville jag även fortsättningsvis att hon skulle titta på fallet. Jag avvaktade eftersom hon skulle höra av sig enl egen uppgift.  Jag antog emellertid att hon inte skulle ha tid att titta på något före jul.

Efter jul skulle jag i vart fall åter ta kontakt med min advokat och försöka få henne att förklara vad som hade hänt.

Av 11 advokater kunde 10 inte svara alls.

Enligt rättsfallen NJA 1968 sid 46 och 1974 s 273 ska alltså ett förlikningsavtal träffat efter ett överklagande, och där parterna som följd av detta valt att återkalla överklagandet, också innebära att det överklagade målet undanröjs. Gör inte domstolen det är det ett rättegångsfel.

Jag ville nu testa några advokaters kunskap inom området. Det borde ju inte vara svårt att veta detta. Jag formulerade således en fråga:
"Ett arvskifte förrättades av en boutredningsman. Det klandrades i tingsrätten. Där träffades en förlikning för att ersätta skiftet. Domstolen avskriver målet. Vill Du vara vänlig att titta på bifogade beslut (beslutet att avskriva från Södra Roslags tingsrätt) och se om Du kan se något konstigt eller fel i beslutet. Du behöver bara läsa beslutets slut och förlikningsavtalet. Det bör inte ta mer än 5 min att besvara frågan."

För några nämnde jag att det var en enkät om hur kunskapen var hos advokater i en processrättslig fråga. 

Jag ringde upp 30 advokater som alla annonserade att deras område var familje- eller processrätt. 19 av dem var inte anträffbara.
För de som svarade läste jag upp frågan och slutet på beslutet. I förekommande fall skickade jag över frågan och beslut.
Adv Susanne Glendor och adv Elisabeth Grippe tyckte det var en svår fråga. Jag mejlade över frågan, men ingen av dem svarade.
Adv Helen Hamrefors ville ha frågan per mejl, men svarade inte på det.
 Adv Martina Hansson kunde inte ge något svar.
Adv Erik Hedvall, adv Anita Hellrup  Adv Agneta Kinch adv Sofia Möller och adv Birgitta Mörner kunde inte se någor fel i avskrivningen.
Adv Margareta Lind uppgav att hon inte gav fri rådgivning. (Här var ju inte fråga om rådgivning. Slutsatsen är att hon inte kunde detta)
Adv Ingemar Mårtensson var den den enda som som var saken på spåren då han uppgav att avtalet borde stadfästs.

För dem som inte upptäckte felet uppgav jag svaret att domstolen också skulle ha undanröjt arvskiftet. Till det hade de inte några kommentarer.
Slutsatsen av detta var, att av 11 advokater var bara Ingemar Mårtensson saken på spåren.

Ja hade nu en del underlag att komplettera överklagandet i Högsta domstolen.